Nu har vi lämnat april och vintern har fått släppa greppet, äntligen. Nu möter våren och sommaren oss och denna tid på året inbjuder naturen och Skaparen oss till att njuta av den vackra grönskan. En gång till får vi njuta av Skaparens generositet. Våren och sommaren hjälper oss på traven att visa gästfrihet. Vi möter plötsligt människor vi inte mött under den kalla vinterperioden och varje möte med människor vi känner eller inte känner, är människor som Jesus har förklätt sig i och de är personer som på djupet längtar efter gemenskap.
Gästfrihet är ett tema vi valt att återkomma till under året. Det är ett oerhört vackert ord och rymmer mycket gott. Vad betyder det att möta våra medmänniskor med gästfrihet?
Just nu pågår det ett intensivt och engagerande samtal i många församlingar om frikyrkans framtid i vårt land. En artikel i tidningen Dagen av fd. rektor på Örebro missionsskola Sigfrid Deminger, väckte det livliga samtalet. Han beskrev i den artikeln det som hade lett honom till att lämna frikyrkan, därför att den höll inte hela vägen.
När några av oss pastorer i Jönköping träffades och åt frukost och bad tillsammans, så var detta det givna samtalet från första minut. Finns det hopp och en framtid för oss i frikyrkan?
I vår församling lever vi hela tiden med människor, som håller på att lära sig nya ord på ett nytt språk. Och var och en av oss som försökt lära oss främmande ord, vet att det inte är så enkelt. Det behövs nyfikenhet, tålamod och uthållighet för att erövra ett nytt språk. Och glädjen hos den som lärt sig ett nytt ord går inte att ta miste på. Och att lära sig nya ord, förstå dess innebörd och kunna skapa meningar och förstå sammanhang, innebär att sakta öppnar sig en ny värld och nya erfarenheter. Snart upptäcker man att vissa ord är större och viktigare än andra och när man hör dom och använder dom, förmedlar de något som är sant, fast, gott och tilltalande. Det blir ord med innehåll och ord som har växtkraft i sig.